Och så en sommarbild på finaste barnen

Laga mat ute


Att komma tillbaka
Flera gånger under den senaste tiden, dvs bloggpausen, har jag funderat över varför jag saknar det. Jag har kommit fram till följande: Bloggen är min och bloggandet är min grej. Inte mina (ja , för det finns två nu) barns, inte min sambos, mina föräldrar, svärföräldrar, syskon, vänner eller nån annans. Det är min ”egoverksamhet”. Det är när jag sitter och skriver, som jag reflekterar över saker. Jag kommer på lösningar och får idéer. Ibland är det när jag skriver som jag kommer på hur bra jag har det.
När man lever ett liv som småbarnsförälder behöver man lite knep för att hålla kvar vid det där andra. De är lätt att tro att allt ska handla om barnen och på ett sätt så gör det ju det. Fast om barnen ska lära känna personen Olga och inte bara mamman, så gäller det att hålla kvar vid den man var innan.
Det är inte meningen att det ska låta som att jag har tappat allt, men jag har märkt att blogandet motiverade mig att jobba för att nå mina intentioner i livet. Just därför att det gav mig tillfället att skriva och reflektera. Det är ett sätt att samla ihop dom saker i mitt liv som jag gillar och tycker är viktiga.
Ett annat sätt hade varit att föra dagbok. Fast jag gillar att folk kan kommentera på det jag skrivit, för då kan man spinna vidare på funderingar och man blir glad av positiva kommentarer. Man får helt enkelt skala bort det mest personliga, det där som hör hemma i det gamla skrivhäftet i byrålådan.
Detta innebär att jag härmed är tillbaka i bloggvärlden. Vi får väl se hur ofta jag kommer att skriva, det kommer säkert att variera. Man vet aldrig hur upptagen man kommer att vara. Jag är ju ledig från jobb, men trots allt en småbarnsförälder som är långt ifrån utan arbete..
Det absolut viktigaste som har hänt sen sist är i alla fall ankomsten av den nya familjemedlemmen, Leo. Det går ju inte att komma tillbaka här, utan att visa upp miraklet. Den finaste sonen jag kunde få. Här är han.

Paus..
Du och jag..

När man har kul i skogen...




Brända crêpes.
Det jobbas..
Men med jobbet kombinerat med det fina vädret, så blir bloggen lite vilande ibland.
När jag tömt kameran på bilder lovar jag att bjuda på något skoj, fast just idag är kameran i Göteborg och partjar så det får bli en annan gång.
Lillan sover sött och jag ska ta en kvällsprommenad i trädgården. Tänk vilken grym lyx jag lever i..!
Vilda hjälper till...

Matblogg
Idag till middag åt vi mycket hemodlat (och lite köpt). På menyn stod: Kokt färskpotatis, ungsrostad spetskål och squach, den sistnämnde, fyllde med en fetaost-& vitlöks-cremefraiche-kräm. Båda kryddade med färska örter från trädgården. Till det, snabbstekta sockerärter med lök, tzay-spett och en sås av cremefraich med persilja, lite hackad själk från gul lök, och en skvätt pressad citron. Mums.



Regn, regn regn..
Vi kommer dock att göra ett nytt försök i sommar. Hoppas då på bättre väder.


En bra idé..
Detta är från Strandå ekologiska odlingar på Öland. Tyvärr var det stängt, men vid detta bordet kan man handla färska grönsaker dygnet runt!

Måste bara..
leker lite bara..

Gissa vad



Mina gissningar är att det är två typer av svärmfångare.
- Svärmkupa. Denna låda skulle jag använda för att fånga svärmen i när den sitter i till exempel ett träd.
- Detta galler tror jag man kan sätta vid flustret och hindra drottningen från att flyga med sin svärm. Då återvänder de till kupan.


